Henriks hjul blev återigen skevt på förmiddagen och vi började spana efter en cykelaffär. Vi hade maxtur och hittade en affär i Corneliano d’Alba. Det visade sig att både fälgen och navet var trasiga. Om detta var orsak eller verkan vet vi inte. Meken hade ett begagnat hjul som han sålde till oss för en struntsumma mot ett löfte om ett vykort från Brindisi. Cyklarna fick sig också nya bromsklossar och en allmän översyn. I Tortona åt vi dagens andra lunch och ringde och bokade ett hotell i Tavernago som vi tyckte låg på lagom avstånd. Det skulle dock visa sig vara långsammare väg än vi föreställt oss. Det var en kurvig och backig väg som gick förbi små ålderdomliga byar. Vi mötte ett lass med nyskördade druvor där tramperskan själv satt på flaket. Vi började undra om vi skulle hinna fram före midnatt men lagom till mörkrets inbrott hade vi nått höjdpunkten och då gick det undan. Hotellet var en större herrgård och det var riktigt exklusiva bilar på parkeringen. Priset för rummet var det dubbla mot vad vi hade uppfattat när vi bokade, men det var det värt, kanske… Hur som helst var det inte läge att leta efter ett annat ställe eftersom det var långt till nästa hotell. Vi fick en vacker svit i två plan med en lyxig helkroppsdusch. Receptionisten försäkrade oss om att vi fick äta i cykelkläder i den vackra matsalen med linnedukar. Vi åt lokala specialiteter och till det ett underbart skummande rött vin.
onsdag, oktober 03, 2007
Tortona
Henriks hjul blev återigen skevt på förmiddagen och vi började spana efter en cykelaffär. Vi hade maxtur och hittade en affär i Corneliano d’Alba. Det visade sig att både fälgen och navet var trasiga. Om detta var orsak eller verkan vet vi inte. Meken hade ett begagnat hjul som han sålde till oss för en struntsumma mot ett löfte om ett vykort från Brindisi. Cyklarna fick sig också nya bromsklossar och en allmän översyn. I Tortona åt vi dagens andra lunch och ringde och bokade ett hotell i Tavernago som vi tyckte låg på lagom avstånd. Det skulle dock visa sig vara långsammare väg än vi föreställt oss. Det var en kurvig och backig väg som gick förbi små ålderdomliga byar. Vi mötte ett lass med nyskördade druvor där tramperskan själv satt på flaket. Vi började undra om vi skulle hinna fram före midnatt men lagom till mörkrets inbrott hade vi nått höjdpunkten och då gick det undan. Hotellet var en större herrgård och det var riktigt exklusiva bilar på parkeringen. Priset för rummet var det dubbla mot vad vi hade uppfattat när vi bokade, men det var det värt, kanske… Hur som helst var det inte läge att leta efter ett annat ställe eftersom det var långt till nästa hotell. Vi fick en vacker svit i två plan med en lyxig helkroppsdusch. Receptionisten försäkrade oss om att vi fick äta i cykelkläder i den vackra matsalen med linnedukar. Vi åt lokala specialiteter och till det ett underbart skummande rött vin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul att ni lyckats klara en "PBP" till. Hur känns det? Pigga eller trötta ?
Det är lite tuffare än vi trodde. Långa dagar. Bara cykla sova äta. Dock grymt vackert. Skönt att alppassagen är gjord. Den var ett orosmoment.
Skicka en kommentar