Längs vår stjärnbeströdda väg

Jag vet inte om alla är bekanta med Guide michelins betygsystem. Systemet är enkelt, ju fler stjärnor desto finare. Redan en stjärna anses som fint och det blir inte finare än tre. Hade vi varit gourmander så hade vi kunnat jagat runt bland krogarna och försökt plocka så många många stjärnor vi orkade på en dag. Vi har dock ägnat oss åt stjärnjakt på sevärdheter. Det började redan i går kväll då vi plockade Ile rousses röda ö Pietra som var enstjärnig och i våra ögon klart sevärd. Därefter åter till Ile Rousse som även den förtjänade en stjärna enligt guiden. Lite generöst av Michelin enligt Åsa. I morse begav vi oss för att plocka en av de få två stjärniga bergspassen. På vägen dit såg vi två stjärniga Mte S. Angelo och enstjärniga Pigna. Av någon obegriplig anledning missade vi den fina byn på bergstoppen men vi såg den, St Antonino, på vägen hem. När vi väl kom till passet, Col de Salvi, så tyckte vi att det nog var en tvåa, synd bara att det var så mycket taggtråd. Dagen fortsatte sedan ifrån stjärnställe till stjärnställe. Vi fick även in en av de vackraste sträckorna vi har kört. Kuststräckan mellan Galeria och Calvi var underbart vacker med vindpinade klippor som gick ner vattnet. Nu ger inte Guide Michelin betyg på den men om Åsa skulle ge den stjärnor så är det en klar trea.

Korsika dag 1

Vi har försökt ta oss till Korsika för att cykla i flera år men det har inte velat sig riktigt. I år blev det dock äntligen av. Troligtvis för att det inte jobbmässigt funkade att åka iväg en vecka i början av april i år. I slutet av april har resorna till Korsika börjat och vi hittade en resa. Vi hittade också cyklar att hyra, även om de verkade lite enkla så skulle de nog funka. Det fanns mao inte mycket att tveka på. Vi har förskansat oss i Ile Rousse. Igår kväll när vi kom fram så bad vi att få se cyklarna. Hotellreceptionisten visade oss då en bild på en Cervelo. Oj, sa vi, en Cervelo hade vi inte vågat hoppas på. Vad kul! När vi senare fick se dem i verkligheten var de tyvärr inte så exklusiva. Gissningsvis 10 år gamla cyklar av helt okända märken med aluminiumramar och och ett framdäck med torrsprickor.  Bilden skulle troligtvis visa att det var racercyklar. Nåväl, de funkar säkert. Idag var det äntligen dags för första cykelturen. Berget går i stort sett direkt ut i vattnet så det bar direkt uppåt. Slingrande vägar i en underbar natur. Blommor och grönska som svensk midsommar.