En dålig start

Efter nästan två veckors vila orsakad av att Åsa åkt på en envis förkylning försökte vi oss på en start på 60-mila i Västerås. Väderleksprognosen lovade vackert väder och det gjorde inte ont i halsen längre. Uppgång vid 3.15 för att hinna till starten 6.00. Vi var fyra som kom till start. Vinnaren av Sverigetempot, ordföranden i CK Distans samt team Laggis. Vi körde i samlad tropp ut från Västerås i makligt tempo men när farten sedan ökade gick Henriks puls upp våldsamt och vi fick släppa. Åsa blev väldigt konfunderad eftersom det är sällan/aldrig som det är Henrik som är orsak till att vi släpper. Vi tänkte först att det kunde ha med den tidiga timman att göra och Åsa gick upp för att dra en stund. När Henrik släppte igen förstod vi att det måste vara något med cykeln. Det visade sig vara bromsarna som låg mot fälgen. När detta åtgärdats blev pulsen normal igen. Åsas förkylning var dock tyvärr inte helt borta. Hostningarna tilltog och vi insåg att det nog var klokast att vända och cykla hem igen. Som spiken i kistan fick Åsa kramp i vaderna. Sannolikt berodde krampen huvudsakligen på saltbrist. Åsa har vaknat med kramp i fötterna några nätter innan också men trots det glömt att ta salttabletter innan. Lärdom: Grunda alltid med salttabletter kvällen innan ett lopp. Träna vadmusklerna i vinter!

Göteborg

Ibland glömmer man de fina vägarna, backarna, fiken, naturen, göteborgarna. Men ibland så är man åter och då känns livet sådär underbart och man njuter av att bara få vara. Bilden visar en sjö i närheten av Hällingsjö (öster om Gbg). En underbar göteborgshelg där vi bland annat lunchade vid det bedårande fiket i Tostared och fick riktiga havskräftor till middag. För den som inte varit Götet rekommenderar vi det starkt. Bra backar och ruggigt vackert.

Madonna del Ghisallo

Cyklisternas skyddshelgon hade absolut en vakande hand över oss. När vi kom hem upptäckte vi att Henriks bakdäck var helt slut. Ett mirakel att det inte blev punktering! Kompislappar är ovärderliga när det gäller att hålla kläderna rena. En nackdel är dock att man inte ser däcket så tydligt.

Dag 25: I mål!

Två mycket glada grimpeurer gick i mål idag kl 15:40. Bilden ifrån målet vid FFCTs hotell i Aubusson. 25 dagars underbar cykling är tillända. Vi har lyckats med vårt mål!

Dag 24: centralmassivet

Åter i centralmassivet. Topparna börjar heta puy och det blir svårt att välja bild, många vackra bilder att välja bland. På bilden syns en trött men stolt cyklist efter 15 procent i två kilometer - en bra avslutning på en col. Vi har stämplat tom c47, sol bakom moln. Vi är rejält trötta och hoppas att gå i mål imorgon.

Dag 23: längs en jojo led i ett kulligt landskap

Vi har kört upp och ner för små snirkliga vägar hela dagen. Landskapet påminner om en jätteversion av Brösarps backar. På förmiddagen, med nästan inga bilar, vacker natur och roliga vägar så var det cykling när det är som bäst. På eftermiddagen försökte vi mest överleva plus 52 i solen. Mycket vatten och mycket raster är tricket. Vi har nu lämnat Languedoc och befinner oss i midiPyrenéerna. Vi har stämplat tom c45. Vi räknar fortfarande med att komma i mål lördag kväll. Baknavet håller än.

Dag 22: tillbaka i languedoc

Varmt och backigt sammanfattar dagen. Bilden ifrån Roc Suzadou Languedoc. Vi har återigen försökt fånga de vackra ljunghedarna på bild. Baknavet fortsatt illa men funkar hyfsat. Fransoserna är ruggigt trevliga alltid hejandes och när vi i en backe idag tagit paus för att klara hettan stannade de och erbjöd hjälp. Vi har stämplat tom c42 och räknar med att komma i mål på lördag. Idag körde vi 19 mil rullsnitt 19 km/h.