Det finns hopp!

Finns det något tråkigare än att laga punka? Hoppas detta sprider sig!

Alla ursäkter är bra

Vi är nu ute och kontrollcyklar 60 mila. Vi behöver samla rejält med mil inför LEL så då passade det bra att kontrollera 60 mila. Vi har nu hunnit till Tjällmo. Vi hamnade mest här för att Borensberg var fullbokat.  Det visade sig dock vara ett lyckokast.  Toppenmat på Gästgiveriet! Dagen har funkat rätt bra. Åsa har lite ont i knät men det verkar inte bli värre.  Farten rätt OK för att vara otränad. Rullsnitt 27 med lätt medvind.  Henriks framnav är inte helt bra. Verkar funka men spelet i son-navet är några millimeter dvs gigantiskt. Vi upptäckte det lite sent så vi chansar och det verkar funka. 60 mila rutten har inga större avvikelser så långt. Shell i Eskilstuna heter numera ST1 och en korsning i Södertälje har blivit rondell och Järnaskylten i samma korsning är numera putsväck. Många snöpinnar har fått löv och en del tjälskador.

Medvind, finns det något vackrare ord?

Alla förtjänar en hel dag med enbart medvind. Idag fick vi våran. Det kändes som det var länge sedan. Det är en underbar känsla att få rulla i 30 på små smala och kurviga vägar. Idag blev det många omvägar, grusvägar, fartsträckor. Det är mycket man kan kosta på sig när man har medvind. Det är inga problem att hinna även om Åsa var lite skeptisk till den sista extra rundan norr om Felingsbro. Dagens tur gick i medvinden till Örebro. Bilden visar Henrik när han leder truppen på väg mot dagens sista omväg. Till hans försvar kan sägas att dagens fartrekord blev ifrån Felingsbro till mål. Vilket gjorde att vi hann /hinner sitta och njuta och minnas dagen över en god middag och utsikt över Sveriges vackraste slott.

Det var nära vi glömde låset

Med jetlaggad Henrik så föll valet på att köra en touring-helg istället för 30milaren. När Åsa begav sig till Tumba för att fixa 30-mila starten  så fick Henrik sova några extra timmar. Sedan blev  det till att göra sig i ordning för en cykeltur. Vi var rejält ovana. Var fanns sommarskorna? Var fanns skoöverdragen? Var fanns ärmarna? Var fanns.... Klockan hade hunnit bli 10 och lite till innan vi begav oss. När vi skulle låsa huset så sa Åsa: låset har vi glömt och strax därefter insåg Henrik att det skulle bli svårt att packa ner låset då han hade glömt sidoväskorna. Ibland kan det vara bra att glömma låset... Turen till "gissa vart" blev mycket bättre än väntat. Prognosen sa regn, men vi upplevde i huvudsak sol när vi njöt oss fram i ett blomstint vårfyrverkeri.

Randonneurturism - 20 mila Nässjö

Vi har gjort det förr och kommer garanterat göra det igen. Det vill säga att cykla brevetlopp på annan ort. Men det var något år sedan och vi hade glömt hur kul det var. På påskafton cyklade vi 20 mila från Nässjö. Bättre propaganda för Randonneurcyklingen får man leta efter. Denna runda kvalificerar sig garanterat in bland de bästa 20 mila loppen i Sverige, kanske till och med den bästa. Ett lopp med många höjdpunkter där banläggaren verkligen att lyckats med att få in massor av påskägg. Vår favorit ibland favoriterna var stämplingen uppe på Taberg topp. Man såg toppen på långt håll när man kämpade i motvinden och sedan fick man sega sig upp för en rejäl lutning upp till toppen för att där mötas av magnifik utsikt och helt underbar mat. Vi åt en delikatesstallrik med fyra sorters lax. Huvuddelen av gästerna åt av buffén och satt hela tiden och berömde den goda maten. Med tanke på hur god laxtallriken var så blev vi lite sugna på att prova buffen nästa år. Cykelmässigt innehöll sträckan en kavalkad av fina etapper. Turen runt Landsjön slår det mesta vi har varit med om. Man börjar med Klevaliden, ja just det den magiska, sedan kommer en underbar sträcka med berg och dalbana på en väg man inte skulle våga köra bil på. Tyvärr var det grus när vi körde så vi vågade inte stå på. Därefter få man stifta bekantskap med Vätternrundans Kaxholmen och rundar sedan Landsjön och följer Landsjöns västra strand. Vackert som ögat! Vi har alltid sagt att det är underbart vackert att nalkas Jönköping på E4:an norrifrån (med bil) men det finns ett sätt som är tveklöst vackrare och det är lite högre upp längs äppelodlingarna vid Vista kulle. Kan det bli bättre än så? Det fanns även massor av andra fina sträckor såsom de slingrande småvägarna i början där man inte mötte en endaste bil eller Tomtebacken, bara namnet gör en knäsvag. Det blev på det hela taget en toppendag. Vinden var kanske lite väl tuff med tanke på att vi inte var så tränade i kombination med en rutt som hade sökt upp traktens alla höjder men sol och underbara vägar kompenserade det med råge. Rutten skriver idag in sig som vår favoritturism 20 milare. Visserligen i hård konkurrens med norra 20 mila ifrån Göteborg, men ändå som en vinnare. Med tanke på formen var vi glada att fixa maxgränsen och formen kändes faktiskt som bättre än förra helgen, ”LEL - here we come!” Bilden är ifrån de snöiga och bilfria vägarna kring Lunnerstorp i början av rutten.

Så börjas det igen

Det finns ingen underbarare känsla än när hjulen rullar igen. I helgen var det första randonneurloppet för oss för säsongen. Så samlades vi igen vi som brinner för långfärdscyklingen. Denna dag så hade vi även äran att få träffa en debutant, annars så var det nog de ärrade cyklisterna som hördes mest. Nestorn berättade att under hans 23 år så hade det aldrig varit så mycket is så sent på året. Senare under dagen fick jag reda på att nuförtiden var avstängningen av trafiken i Stockholm i samband med mälaren runt toppen men bättre var det förr för då fick man köra igenom ett bilfritt Stockholm på morgonen, staden har visst växt. För egen del så var det med viss ångest loppet inleddes. Henrik brukar ha som regel att undvika start när det är under minus fem men en heldag med sol lockade varför vi tummade lite och startade i minus 8. Vi var sju som startade och vi försökte att hålla ihop i början men en kraftig spridning i form och rullmotstånd i däck tog ut sin rätt och vi splittrades. Det blev efter ett tag bara vi kvar i vår klunga. Åsa som hade väldubbade hjul fick slita tungt medan Henrik med lite mera modest dubbade däck var mest orolig för de glattare partierna. Det blev en tuff tur för ett otränat par men en av de vackraste vi har kört. De var ett vinterklätt landskap i glittrande sol. I trakterna kring Hallstavik var det rejält med snö, bra mycket mer än vad vi trodde. Det är vackert med snö och snö och vind i kombination. Vi fick två oväntade överraskningar på slutet. Dels att vi inte hann i mål innan mörkret och dels att Åsas navdynamo inte fungerade. Vi felsökte och provade att gulla med kontakten vid navet men inget hjälpte men som tur var hade vi reservlampa och månljus. Henrik fick även lite extra träning mot slutet då växelvajern bak gick av. Mörkt, kallt och våta vantar gjorde att han fick fortsätta med tyngsta växeln i bak. Men summasummarum en helt magiskt vacker dag som fick oss att fundera på om man inte skulle hitta ett lopp även nästa helg. Bilden visar lampan som inte ville lysa.

Miljagandet inför LEL igång

Rubriken kunde lika gärna varit Norrköping för tjyven.  Nu är vi här igen. Norrköping är en stad svår att inte älska som cyklist. Perfekta cykelvägar när vi körde in. Ambitionen är att samla mil i benen. Ju fler desto bättre.  Vi räknar med att det är uthållighet som avgör om vi fixar LEL. Med en lång period av icke cyklande så behöver vi bygga uthållighet. Turen till Norrköping var underbar. Snö gör landskapet underbart vackert.