Fram till 4 mil ifrån mål så gick allting som på räls för Henrik. Två små detaljer ledde dock till... Mer om det senare. Först måste vi berätta att vi lyckades ta oss till skidorten Hög-Asko. Åsa hade rekat en underbar rutt via småvägar i bergen istället för att ta stora vägen dit. Strålande solsken och vindstilla på vägen ut. Den rekade vägen toppen, Askodalen och ravinen var fantastisk. Nästan inga bilar och cyklandes längs en fors längst ner i en hänförande ravin. Utför minst lika kul. Bilden precis innan vi rullar utför, 1400 möh. Hur var det då med stor farbror? Jo, det krävs mer än en baguette och en crèpe för att transportera en stor karl 3000 höjdmeter och 15 mil. Förutom energibrist så var det även saltbrist vilket resulterade i kramp. Salttabletterna var tyvärr glömda på hotellet. När vi hade 4 mil kvar kom nödgodiset fram men det räckte inte långt. Vi tog oss hem men inte mer. Med tom blick intogs middagen och nu börjar han kvickna till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar