söndag, mars 23, 2008

Man ska sluta när det är som roligast


Hällregn och rejäla kastbyar som skakade om oss väckte minnen till livs. PBP kändes inte långt borta! Man blir lätt nostalgisk sista dagen. Det enda som saknades var beckmörkret men om man blundade så... :). Veckan har varit underbar. Vi har kört massa serpentiner och klarat rejäla branter både uppför och nedför. 100 mil, 13000 höjdmeter och rejält med självförtroende. Le grimpeur - here we come! Ps jösses vad vackert det var i bergen och vilka trevliga cyklister vi träffade!

1 kommentar:

Johan Mölleborn sa...

Härligt! Kul att höra att ni känner er laddade.
/J