Jag brukar säga det finns två sorters cykelentusiaster. De som älskar cyklar och de som älskar cykling. Jag tillhör den senare kategorin. Sommartid funkar det bra att stanna längsvägkanten och byta det trasiga. Vintertid saknar man tålamodet. Vetskapen av hur snabbt fingrarna blir stela vid minus 8 får en att ge upp rejält snabbt. Lite snöpligt att cykla hem ifrån Söderköping med fixerad bakväxel. Det gick dock förvånansvärt bra. Vi höll ungefär samma tempo som igår. Det var dock lite svårare att hålla ihop i uppförsbackarna. Jag satsade rätt hårt i de brantare för att spara knäna. Åsa såg dock inte samma behov av jättespurten innan utan satsade mer på det kloka vinterkonceptet den som inte är svettig fryser inte. Bilden visar en bakväxelvajer surrad kring ett flaskställ för att få lämplig växel bak. Ett busenkelt knep som funkar bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar