tisdag, juli 13, 2010
måndag, juli 12, 2010
söndag, juli 11, 2010
Dag 4: 38 grader i skuggan och 1300 meters klättring fick även Åsa se sig besegrad

Idag slutade turen kl 1430. Vi hade dock en fin tur innan dess. Morgonen var sval efter gårdagens regn. Ambitionen var att hinna 3 colar en 700 meters klättring en 900 meters klättring och en 1100 meters klättring. På vägen uppför trean kände vi dock att det var för varmt. Våttemperaturen var dock beskedligare än skuggtemperaturen. Henriks klocka visade 32 när han tog av sig den för att mäta skuggtemperaturen. Minnen från dagen är massor av äppleodlingar många cyklister en underbar spenat späzle. Rolig anekdot: på väg till hotellet så tappade Åsa kedjan och hamnade på kälken. Henrik som nyligen mätt upp skuggtemperaturen med tvenne termometrar blev orolig så när Åsa kom ifatt tömde han rådigt sin vattenflaska över henne för att kyla ner henne. Tilltaget uppskattades föga... Passerat col 21 stämplat stämpel 2 av 12.
lördag, juli 10, 2010
Dag 3: Back on track!

Åsa kunde inte skiljas ifrån sina berg. Efter en sömnlös natt för Åsa så vände mirakulöst väderprognosen. Istället för 5 dagar stekhett så skulle det bjudas på regn i bergen. Planändring igen vi cyklade åter till rutten och Henrik fick besegra col 18. Bilden är på väg mot Madonna di Campiglio och det efterlängtade regnet. Det märktes att det var väderomslag col 18 var nästan behaglig och när regnet kom föll temperaturen ifrån 34 till 23. Vi fortsätter rutten men mer som turister än som randonneurer. Det blir mao snarare 50 än 100 colar. Vi har cyklat tom col 19.
fredag, juli 09, 2010
Dag 2: kl 13:30 300 meter ifrån col 18 då vägrade Henrik

Det är underbart vackert jättefina vägar men de funkar inte som semester i ett skållhett Italien. Vi beger oss i ett lugnt tempo åter till Gardasjön. Sedan fortsätter vi semestern i lite kallare klimat. Vi lär dock återkomma - så fina berg är svåra att motstå. I teorin är det kallt i bergen nu, vi kommer nog tillbaka i september något år.
Dag 1: Åsa funderar om hon törs cykla upp för col 13!

Dolomiterna är sanslöst vackra. Branta vita och väldigt gröna. Det senare lär leda till att vi blir blöta då och då. Vägarna lite tuffare än vad vi räknat med. Vi träffade på ett italienskt par på första collen. De avrådde ifrån rutten och sa något om vinter och ännu inte farbar. Vi förstod dock inte hur dålig vägen var. Vi har lett mycket cykel idag. Vägen var delvis bortspolad här och var och grusvägarna bestod bitvis av stora stenar och berg. Dagen har varit toppen vi har dock bara cyklat 75 km, 59 km enligt vägbeskrivningen. Vi har fått vår första stämpel och övernattar på col 14 1892 möh.
onsdag, juli 07, 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


