Sverigetempot är ett lopp som vi länge har tänkt att vi
borde köra någon gång men det har aldrig känts som det har varit det året. I år
känns det annorlunda. I år känns det rätt. I år känns som det perfekta målet
för oss. 2015 blev ett skadedrabbat år med begränsat med cykling och Henrik är
väl inte helt återställd ännu. Formen var sålunda inte den bästa när 2015 gick
mot sitt slut. Vi kände att vi behövde ett mål för att komma i form och ha
något att se fram emot. Så när det nya året blev till så började vi träna och
sikta på att köra PBP Audax. Ett lopp vi körde för 10 år sedan. Vi fick dock
lite kalla fötter när vi var på ett uppstartsmöte för loppet. Att i ordnat led
cykla tillsammans 120 mil och inte få sova när man ville var nog lite i
tuffaste laget. En del minnen ifrån det loppet dök även upp om hur svårt det
var att hålla sig vaken. Vi kände att det vore nog kul att köra det loppet igen
någon gång men i år var nog inte det året. Mille Miglia fanns också med bland
tänkbara lopp men vi var lite rädda för värmen i Italien i augusti. Sedan
kollade vi in på Sverigetempot, oklart varför. Det kändes spontant som att det
kanske kunde vara ett bra lopp. Sedan dröjde det inte länge innan vi googlade
fram bloggberättelser, kikade på möjliga sträckor, funderade på träningsupplägg
och slutligen anmälde oss. Nu är vi hårt nere i träsket och har redan börjat
med träningen och formen börjar återvända. Träningsplanen är mer eller mindre
en kopia ifrån uppladdningen ifrån London-Edinburgh-London (LEL). Vi
prioriterar långa pass och försöker bygga uthållighet. I år kom vi igång med
träningen 2 januari med Tour de Ötzi, en 20 milare ifrån Barkarby. Sedan dess
har vi försökt att köra ett långpass varje helg. Veckan som gick var vi en
vecka på Gran Canaria och lyckades få in 70 mil och rackans massa höjdmeter.
Innan resan var vi mycket osäkra på hur det skulle gå. Dels beroende på att
Henrik inte kommit igång med bockstyrecykling efter armbågsskadan och dels för
att branta berg kräver en del kondition och uthållighet. Det gick dock mycket
bättre än väntat. Henrik kunde cykla med bockstyre och vi kunde vara ute och
cykla hela dagarna. När vi började träna inför LEL så kom vi igång mycket
senare än i år. Det ser med andra ord ut att bli ett ruggigt bra år i år. Vi
tänker även att försöka kopiera uppladdningen inför LEL, vi planerar att cykla
till start. Tanken med det är att då är kroppen redan igång med fettförbränning
och snabb återhämtning och det fungerade jättebra som uppladdning för LEL. 2016
kommer bli ett underbart år. Bilden är från träningsveckan på Gran Canaria.
